På senare år har konsumtionen av sötade livsmedel ökat drastiskt här i Sverige. Vi stoppar i oss enorma mängder läsk, godis, söta frukostflingor, glass, fruktyoghurt, och kakor. År 1980 drack svenskarna 30 liter läskedrycker om året; idag dricker vi 94 liter per person!
För att undvika hjärt-och kärlsjukdomar och diabetes 2 bör kvinnor begränsa sitt sockerintag till högst 6 teskedar om dagen (100 kcal) och män 9 teskedar (150 kcal). Då talar vi om den totala sockerkonsumtionen, inte bara innehållet i påsen med strösocker! För att få lite perspektiv på det hela: en burk läsk innehåller 8 teskedar socker (140 kcal).

Att socker skadar tänderna vet alla. Tandläkaren säger att om man måste äta godis är det bäst att sätta i sig alltihop på en gång och sedan borsta noggrant. Men det är lättare sagt än gjort; vi tittar på TV eller går på bio och småäter godis som vi sköljer ner med läsk.

Blir man tjock av socker?

Ja. När vi äter för mycket sötsaker måste kroppen pumpa ut extra mycket insulin för att skapa balans. När blodsockerhalten sen sjunker blir man trött. Då sätter suget efter snabb energi in igen. Svängningarna gör att insulinkoncentrationen i blodet inte håller sig på den jämna och låga nivå som kroppen mår bäst av. Blir det för mycket hinner kroppen inte med. Det resulterar i att förbränningen saktar in och vi går upp i vikt.

Vi tänker nog inte på det så mycket, men svensk mattradition innehåller mycket sött. Dit hör fisk inlagd i ättika och socker, eller gravad i salt och socker; lingonsylt eller gelé till kötträtter; saft, sylt och söta soppor; och sju sorters kakor till kaffet.
Nu är sommaren här och vi grillar hamburgare och korv, häller ketchup på och stoppar dem i sött vetebröd! På grillen lägger vi även kött, fisk och grönsaker, men oftast dränker vi dem i grilloljor eller söta grillsåser. Den nyttiga salladen, som hör till serverar vi med en dressing laddad med fett och socker. Barnen dricker läsk och de vuxna dricker öl (massor med kalorier och socker!). Till efterrätt blir det gräddtårta eller glass.

Lösgodis

Visste du att vi svenskar äter över 150 000 ton lösgodis om året? Det blir nära 20 kilo per svensk, dubbelt så mycket som genomsnittet i EU, och mest i hela världen. I påskas, en av årets största godishögtider, satte vi i oss 6000 ton. Vi firar allting med en påse godis, de traditionella helgerna och de nya som Hallowe’en och Valentins dag. Sen har vi fredagsmys, lördagsgodis och tröstgodis efter en jobbig dag. Faktum är att vi äter 50 kilo per svensk om året, vilket är tre gånger så mycket som WHO rekommenderar, och 25% av vår sockerkonsumtion kommer från godis.

Givetvis har vår kärlekshistoria med socker haft synbara konsekvenser; vi ökar i vikt och värst är det med barnen.

Inverkar socker på våra barns hälsa?

Våra barn är helt beroende av vad vi serverar dem. Vi vet mycket mer om näring än våra föräldrar; det är upp till oss att ge våra barn så goda matvanor som möjligt från allra första början. Det är vi som lär dem att tycka om sött genom att belöna dem med godis och sockra på deras gröt eller flingor. Det är vi som skapar deras smak i fråga om mat.

En del barn blir hyperaktiva av för mycket socker; vissa är så känsliga att de bokstavligen inte kan sitta stilla med för mycket socker i kroppen! Allt fler svenska barn lider av övervikt och en av de främsta bovarna i dramat är raffinerat socker de får i sig i juice, läsk, sötade flingor, kakor, godis och glass.

Sockerfällor

Det är inte lätt att undvika socker i färdigmat. En del frukostflingor är rena sockerbomberna! Men även de som inte anses innehålla socker, som exempelvis cornflakes, sockrar vi på. Lunchen äter vuxna i anslutning till jobbet och barnen i skolan, vilket oftast innebär att man inte vet hur mycket dolt socker man får i sig. Snabba mellanmål i form av hälso-eller vanligt godis gör att vi, när vi kommer hem, redan har fått i oss för mycket socker och känner oss trötta. Det känns jobbigt att laga mat; och det är lättare att ta fram några frusna pizzor och lite glass till middag. Sen ska vi inte prata om skålarna med lösgodis och chips på soffbordet framför teven…

Barnen får lördagsgodis. Från början var det nog tänkt – åtminstone av tandläkarna – som veckans enda sockerorgie, följd av en intensiv tandborstning. Men lördagspåsen är oftast bara en del av det raffinerade sockret våra barn konsumerar under en vecka. En stor del av barns veckopengar går till sötsaker – varför skulle de skilja sig från föräldrarna? Dessutom får de extra snask av far-och morföräldrar, bekanta eller som belöning eller mutor. Nu är det sommar och vi reser omkring mer än vanligt; på tåg och flyg säljer man godis; på färjorna finns stora butiker som överflödar av socker i fast och flytande form; i bilen mutar vi trötta barn med sötsaker och löften om glass (23 tsk socker) vid nästa rastställe.

Vad kan man göra?

Ska man helt enkelt sluta äta socker? Givetvis inte. Men man bör se över sin konsumtion och begränsa den. En utmärkt förändring är att ersätta raffinerat socker med honung och råsocker. Ju mindre raffinerat ett sötningsmedel är, desto mera onyttigt är det. Skålen med lösgodis kan ersättas med en skål med frukt i bitar och bär. Vad gäller bär: vi är på väg in i bärens högsäsong, och det går att kombinera nytta med nöje på en bärplockningsutflykt; barn älskar att hitta sina egna blåbär, smultron och hallon i naturen.

Viktigast är att man skaffar sig kunskap om maten man äter. Det finns bra böcker om näringslära och grundläggande bitar finns i alla större kokböcker. Information om lösgodis finns i en nyutkommen bok, ”Godis åt folket – en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i karamellkungens rike” av André Persson och Thomas Hedlund.