Fakta om mjölk

Mjölk är den första mat en människa äter. Det är också ett av våra äldsta födoämnen även för vuxna. Familjen Hedenhös drack mjölk och det gjorde antagligen deras förfäder också. Mjölk har alltid varit en viktig del av svensk husmanskost; såser, soppor, gratänger, pannkakor etc. lagas med mjölk. Moderna svenskar smuttar på café au lait, caffe latte, caffe con leche, och cappuccino – alla varianter på kaffe med varm mjölk. Mjölk är ett av de mest fullständiga livsmedel som finns, och innehåller 18 av 22 näringsämnen vi behöver få i oss dagligen. Bland dem är:

Kalcium

Livsmedelsverkets rekommenderade dagskonsumtion av mjölk – 5 deciliter – ger oss ungefär 75 procent av vårt dagliga behov av kalcium. Kalcium är nödvändigt för skelettets uppbyggnad och underhåll, för musklernas och nervimpulsernas förmåga att fungera normalt, och för att blodet ska kunna koagulera. Det är av stor betydelse att vårt behov av kalcium tillgodoses under hela livet.

För att bygga och underhålla ett starkt skelett behöver man dessutom fysisk aktivitet och D-vitamin.

B-vitaminer

Tillsammans med kött är mjölk och mjölkprodukter vår viktigaste vitamin B12 källa. B12 behövs för blodet, ämnesomsättningen och nervsystemet; mjölk är, vid sidan av kött, den viktigaste källan till vitamin B12. Andra B-vitaminer i mjölken är Riboflavin (vitamin B2) som hjälper kroppen utnyttja energigivande näringsämnen; Tiamin (vitamin B1) och niacin som behövs för ämnesomsättning, energiproduktion och vissa muskel- och nervfunktioner; samt Vitamin B6 som också har betydelse för ämnesomsättning och olika nervfunktioner.

Fettlösliga vitaminer

Vitamin A finns i mjölk, upplöst i mjölkfettet. Mjölksorter med låg fetthalt, 1,5 % och lägre, som har lågt naturligt innehåll av vitamin A återvitamineras. A-vitamin behöver vi för synen, tillväxten, fortplantningen och slemhinnornas funktion.

Vitamin D finns i små mängder i mjölk, även det upplöst i mjölkfettet. Magra mjölksorter berikas enligt lag med vitamin D. D-vitamin behövs för reglering av kalciumbalansen i kroppen.

Mineral- och spårämnen

Jod ingår i sköldkörtelns hormoner och behövs för att skydda kroppen mot giftstruma. Vanligtvis får vi i oss jod genom berikat salt, men eftersom de flesta av oss försöker minska saltkonsumtionen är mjölken en allt viktigare jodkälla. Kalium reglerar blodtryck, nerv- och muskelfunktioner och deltar i kroppens syrabasbalans. Zink har viktiga funktioner i ämnes- och skelettomsättningen, deltar i försvaret mot fria radikaler och behövs för normal längdtillväxt och könsmognad hos barn. Selen finns i kroppens alla celler och vävnader; både selen och E-vitamin är antioxidanter som samverkar och deltar i immunförsvaret. Magnesium reglerar ett stort antal processer i kroppen och behövs för överföring av nervimpulser.

Energigivande näringsämnen

Mjölkens protein har högt biologiskt värde eftersom det är lätt för kroppen att utnyttja. Nästan 25 % av vårt proteinintag kommer från mjölk- och mjölkprodukter. Genom sin specifika sammansättning av aminosyror är mjölkprotein ett bra komplement till vegetabiliskt protein.

Mjölk har liten betydelse som fettkälla. Bara 5 procent av vårt totala fettintag kommer från mjölk. Mjölkfett består av en tredjedel omättade fettsyror och två tredjedelar mättade fettsyror.

Mjölkens kolhydrat heter laktos (mjölksocker). Laktos har ingen större betydelse som energikälla men har orsakat en del diskussioner vad gäller kroppens förmåga att ta hand om och bryta ner laktosen i mindre beståndsdelar.

För att kunna bryta ner laktos behövs ett enzym, laktas. Cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning, saknar eller har brist på detta enzym.

Trots att mjölk är så nyttig dricker svensken allt mindre av den. Faktum är att vi dricker 38% mindre mjölk än vi gjorde 1980. Bland tonårsflickor, och medelålders kvinnor, som är rädda att bli tjocka och barn som äter och dricker för små portioner är mjölkkonsumtionen oroväckande låg

En mera positiv trend är att svenskarna byter standardmjölk mot magrare sorter; mest populär är mellanmjölken.

Samtidigt som mjölkkonsumtionen minskar, ökar konsumtionen av andra drycker som läsk, saft, mineralvatten, vin och öl.

I nästa avsnitt ska vi tala om Laktosintolerans och de olika a som finns i handeln.